Kom ihåg att stanna upp

Fick ett mail imorse från min vän T med en tankeställare.... Tycker den är väldigt träffande.
Vi glömmer alltför ofta att njuta av det vi har omkring oss, precis nu, i vardagen. Det vackra finns många gånger i det mest anspråkslösa bara vi tittar/lyssnar/känner efter. Tänk så mycket vi missar...historien nedan är ett levande bevis på det.

Washington DC, en tunnelbanestation en kall januarimorgon 2007


En man med violin spelar Bach i en timme.
Under den timmen passerar ca 2000 personer.

• Efter 3 min spelande uppmärksammar en medelålders man musikanten och drar ned tempot i sina steg. Han stannar några sekunder och fortsätter sedan vidare.
• Efter 4 min: Violinisten får sin första dollar. En kvinna kastar myntet i hans hatt utan att stanna.
• Efter ca 6 min: En yngre man lutar sig mot staketet och lyssnar en stund, men tittar snart på klockan och går vidare.
• Efter 10 min: Ett barn i 3-årsåldern stannar, men modern drar honom vidare. (Flera barn stannade men blev utan undantag omgående ivägsläpade av sina föräldrar)
• Efter 45 min: Violinisten har spelat oavbrutet. Endast 6 personer har stannat för att lyssna en kort stund.
• Efter 1 h: Musikanten slutar att spela och det blir tyst. Ingen lägger märke till att han slutar, ingen applåderar.

Ett 20-tal personer har lagt pengar i hans hatt, men de flesta utan att sakta in. Violinisten fick ihop 32 dollar sammanlagt.

Vad var det då som utspleades sig i tunnelbanan?Musikanten som spelade är Joshua Bell, en av världens främsta nu levande violinister och musiker. Han spelade några av Bachs mest krävande stycken på en violin värd 3,5 milj dollar.
Två dagar tidigare spelade Joshua Bell för utsålda hus i Boston, biljetterna kostade i genomsnitt 100 dollar.
(Historien var en del av ett sociologiskt experiment.)

Joshua Bell